torsdag 12 januari 2017

Varför portföljen inte ska räknas som buffert

Igår kollade jag igenom portföljrapporter på Avanza och det är lite nostalgisk läsning men samtidigt lite sorglig. En del av mina första aktieköp finns där och namnen är inte ens länkade då de bolagen inte finns kvar i dag. Men enligt mina minne så är det dom där härliga förhoppningsbolagen som enligt olika anonyma tips skulle mångdubblas. Tur man är klokare idag iallafalll.

När jag och sambon köpte detta huset så fick jag sälja av lite i portföljen och då försvann bland annat mina gamla innehav i Apple och Mastercard. Det var inga stora innehav men för mig var det ganska stort. 15,000 kr i vardera och med dagens växelkurs och kursökningar så hade jag kunnat plocka ut det dubble. En fin vinst på 30,000 om jag valt att sälja dessa och då var inte under sådär jättelång tid jag ägt dom heller.

Andra stycket här ovan gör att jag vill fokusera en del på att spara ihop en ganska stor buffert så att jag under inga omständigheter måste in och sälja av för att finansiera diverse inköp. Vad betyder det? Jag kommer fortsätta spara med mina automatiserade månadssparande och investera en del själv. Men grundfokus kommer ligga på att ha en fin pengabuffert.

Jag bryr mig inte direkt om där inte är någon ränta på kontot men hade varit intressant att se hur alla andra sparar sina pengabuffertar. Sparkonto eller bara en viss summa som ligger på kontot utan att växa?

tisdag 10 januari 2017

Gemensam ekonomi?

Jag har tänkt väldigt mycket på det här med gemensam ekonomi och hur vi borde ha det i Aktiehedonistens hushåll. Framförallt är där en grej som gör att jag inte vill ha till 100% gemensam ekonomi och det är min sambos inställning till shopping.

Idag är vårat ekonomiska system uppbyggt följande. Alla inbetalningar samlas i en pott. Säg att en månads lön motsvarar 40,000 kr. Då är det 40,000 kr på räntekontot. Sedan betalar vi alla räkningar utan att göra någon skillnad. Även fast hon har mer i mobilräkning så kvittar det. Det enda som inte räknas med är om vi vill ha något extravagant, säg om jag vill ha CMore sportpaket för 500 kr i månaden, då är det min kostnad och inte familjens.

När alla räkningar är betalda så ligger där en del pengar kvar. Dessa delar vi rakt av 50/50 på. Dessa pengar blir därmed våra EGNA som den andra inte har rätt till, men behöver man få lite av den andra så har det aldrig varit några problem.

Det är även ifrån dessa pengar vi sparar. Jag känner att jag vill gardera mig ifall hon en dag blir annorlunda och därför är mina sparade pengar mina, och hennes sparade pengar hennes. Har en av oss en högre konsumtionsbenägenhet än den andre, så känns det inte rättvist att den ena bidrar med mer sparande än den andra.

Visserligen kan man säga att hennes inställning är ganska hälsosam. Hon köper enbart på rea, och de gånger summan går över, säg 500 kr, så får hon ångest. Däremot så är det mängden som gör att hennes sparkvot "enbart" blir 10% och inte omkring 20-25% där jag själv ligger. Det är möjligt jag också legat på 10% om jag inte haft ett intresse utav sparande och investeringar.

Hon har ett fint fondsparande i SPP Aktiefond Sverige och USA som dras automatiskt varje månad. Sedan så tar alla pengar på kontot slut lagom tills nästa lön. Absolut inget fel i detta då det ändå känns som hon är i minoritet i Sverige med sitt sparande.

Slutsatsen är att både jag och min sambo känner att vi vill spara på egen hand om vi skulle bryta upp i framtiden. Även om det känns avlägset idag så vet man ju aldrig. Då är det skönt att veta att man själv är ansvarig för hur det kommer bli ekonomiskt den dagen man står där ensam. Inte hade jag velat sälja av min portfölj och ge hälften till denna kvinna, samt använda resten för att komma på rätt fot igen.

söndag 8 januari 2017

Mål för 2017

Precis gått igenom budgeten med sambon för 2017 och fått med alla eventuella inkomster och utgifter. Räknat med olika buffertar också för oförutsägbara utgifter och räknat frikostigt på utgifterna.

Med detta i åtanke så kan jag se hur mitt år 2017 kommer forma sig ekonomiskt och därmed kan jag sätta mål. Jag gillar att sätta mål som är realistiska på förhand men som jag ändå måste anstränga mig lite för att nå.

Mål nr 1: Sparkvot på 15%.

Som jag varit inne på innan, så är en hög sparkvot ingenting för mig. Jag vill gärna unna mig och min familj saker och om jag bidrar med 15% till våran pengamaskin så är detta helt klart en bra balans. Jag förstår klart och tydligt att ju högre % ju bättre är det, men jag vill även passa på att njuta här och nu. Min konsumtionsbenägenhet är nog bland de högre om man ser till bloggosfären inom sparande.

Mål nr 2: Eget kapital på 400,000 kr.

Detta blir ett svårt mål. Idag är det egna kapitalet på 260,000 kr vilket betyder att jag ska öka med 140,000 kr. Ett ganska stort belopp för en tre barnspappa med hus och som studerar. Med 15% sparkvot blir det tight, men jag finner det inte på något sätt omöjligt.

Mål nr 3: Renovera kök och nedanvåning.

Detta kan bli en liten hjälp på vägen mot mål nr 2 om det leder till en högre värdering. Pengarna till dessa renoveringar kommer ju inte drabba sparkvoten på 15% och en högre värdering på bostaden kommer således att göra mål nr 2 enklare att uppnå. Renoveringen är dock mer ur eget behov än en investering då köket är ganska fallfärdigt.

Ett litet sidomål är att jag ska bli hälsosammare. Långa dagar framför böcker och dator har satt sina spår och det är inte längre bekvämt att göra vissa grejer. Jag vill inte sätta något viktmål mer än att jag vill börja leva hälsosammare och röra mig mer. Sitta är det nya röka som mina träningsnördar till kompisar säger.


fredag 6 januari 2017

Nytt köp: NIBE och SPP Aktiefond USA

Igår innan börsen stängdes så ökade jag ytterligare min position i NIBE.

Relaterade inlägg
Nytt köp: NIBE B
NIBE AB - Ett klassföretag

Har ingen ny analys av bolaget utan samma som senast gäller. Ett bolag jag tror skarpt på och som har en företagsfilosofi som går hand i handsken med mina egna tankar, nämligen att medarbetarna ska ha egna intresse i att bolaget går bra.

Jag köpte även på mig lite i SPP Aktiefond USA. En del av mitt sparande ska automatiseras och detta är början på det äventyret. I SPP Aktiefond USA får jag en bra diversifiering i USA till en väldigt låg förvaltningsavgift. Enda jag kan känna är tråkigt är att VISA har en ganska liten del i kakan. Detta tänkte jag dock åtgärda manuellt genom att helt enkelt köpa aktier i VISA nästa tillfälle.


torsdag 5 januari 2017

Årsrapport för 2016

2016 var ett bra år på många sätt. Det var året då jag verkligen tog tag i sparandet och började investera långsiktigt i olika aktier.

Jag gick in i 2016 med en mentalitet att jag ska köpa långsiktigt och inte bry mig så mycket om tillfälliga brus på marknaden. Bra bolag tenderar ju att gå bra långsiktigt oavsett. Sådant här är alltid lättare sagt än gjort då iallafall jag känner en viss osäkerhet när det brusar omkring bolaget. Jag är säker på att det bästa att göra är att ignorera det men som sagt, det är inte så lätt gjort.

Däremot har jag lyckats i vissa fall. Jag köpte på mig Hexagon i dippen efter att Ola Rollen blivit häktad och jag köpte på mig NIBE runt emissionen då priset skönk (visserligen inget brus, då NIBE är ett fantastiskt bolag).

Mitt egna kapital har ökat med hela 121,000 kr vilket är mycket för mig. Jag har oftast legat runt ett eget kapital på omkring 0 kr men nu drar kurvan äntligen på väg uppåt.


När jag började sammanfatta allt i en balansräkning i november så låg jag strax över 50,000 kr. Trots en sänkning i december med 3,000 kr så ligger jag stabilt över 250,000 kr. Stora ökningen i januari är pga en värdering på huset som ökade markant, men exklusive den, så har det egna kapitalet stigit med 121,000 kr. 

Det är en obeskrivlig känsla att känna att man klarar av de flesta utgifter som kan kastas på en, utan satt man ska behöva sätta sig ner och kolla över olika finansieringsalternativ. Det är dock inte dags att slå sig för bröstet utan fortsätta så här.

Jag har även inlett ett fondsparande för att automatisera en del av sparandet.

Jag valde följande fonder:
  1. SPP Aktiefond Sverige
  2. SPP Aktienfond USA
  3. Spiltan Investmentbolag Sverige
  4. Didner Gerge Småbolag Sverige
25% av sparkvoten kommer sättas in i fonderna och resten kommer jag leka Buffet med.


onsdag 28 december 2016

Investera i index eller göra en egen fond?

Jag har mer och mer börjat gå i tankar om att låta automatisera en del av mitt sparande i indexfonder eller via ett stående månadssparande i aktier via till exempel Aktieinvest. Faller myntet på att jag börjar placera mer i indexfonder så kommer jag ändå ha en viss summa att investera för i aktier jag själv väljer.

Största anledningen att jag känner såhär är att jag gärna vill byta aktier med tiden. Jag står fast vid att jag föredrar en långsiktig placeringshorisont men marknaden är så spännande. Desto mer jag läser om optioner desto mer vill jag lära mig. Sedan slår det mig att optioner är spekulerande och jag vill ju investera. Optioner har jag lyckligtvis inte handlat med (ännu...) då det kräver en del pappersarbete men där finns så många fina bolag på börsen. Hade jag investerat i alla hade jag säkert haft en portfölj med över 50 innehav.

Dessa 50 innehav hade varit fina bolag där jag utgår ifrån att omkring 95% utav dessa kommer existera i någon form om 40 år när pensionen närmar sig. Här kan jag ställa mig frågande om jag inte bara borde acceptera läget och investera i en indexfond då det ändå är de resultaten jag kommer få, om inte sämre?

Eller varför inte starta en egen "fond" på AktieInvest? Kan ju automatisera ett sparande som motsvarar en sparkvot på 10% (omkring 2000 kr) och placera 100 kr i var och en av de tjugo aktierna jag väljer ut till en kostnad av 20 kr per månad. Hur skiljer detta sig från att placera i en indexfond? Är det helt enkelt att jag tror att jag är bättre än en genomsnittlig investerare och att dessa 20 aktier kommer gå bättre än de som finns i en indexfond? Antagligen. Finns det någon substans bakom detta? Antagligen inte.

I dagsläget så har jag följande positiva tankar om ett inbesparande:

  • Relativt stressfritt då jag inte behöver göra analyser som säkert är väldigt bristfälliga utan det sköter sig själv och tiden får göra sin magi.
  • Jag får en väldigt stor diversifikation väldigt snabbt.
  • Det finns väldigt fina fonder där ute såsom Spiltan Investmentbolag, Avanza/Nordnet som har gratis indexfonder samt Didner & Gerge småbolagsfonder.
  • Jag tror jag kommer få en bättre årsavkastning.
Därtill har jag även negativa tankar:
  • När jag läser innehaven i dessa fonder så finns där bolag jag aldrig någonsin skulle vilja äga självvalt. Nog hade en egen fond minus dessa bolag gått bättre?
  • Jag vill så gärna äga en stor portion VISA och NIBE sett till min portfölj, med indexsparande blir allting väldigt utspätt.
  • Jag känner inte mig som en ägare i något bolag som jag gjort om jag kunde stoltsera med ett faktiskt aktieägande.
  • Inga utdelningar.
Någon läsare som har delad sparfördelning med aktier och fonder? De flesta bloggare har en väldigt stor majoritet i aktier vilket jag tror härstammar ifrån att det är kul att investera. 

Lutar starkt åt att som sagt automatisera en del av sparandet också leka investerare med en del.

Aktiehedonistens egen fond!

För övrigt så har jag klurat lite på en egen "fond" med tjugo bolag som jag tror skulle kunna prestera väldigt bra de kommande tjugo åren:

  1. Alphabet C
  2. Apple
  3. Amazon
  4. Nike
  5. Mastercard
  6. Starbucks
  7. VISA
  8. Berkshire Hathaway B
  9. Microsoft
  10. Walt Disney
  11. NIBE
  12. Kopparbergs
  13. Assa Abloy
  14. Alfa Laval
  15. Axis
  16. Bahnhof
  17. NetEnt
  18. H&M
  19. Castellum
  20. Netflix
Vad tycks? Hur hade eran egna fond sett ut? Nog hade det varit intressant att automatisera ett månadsspar med 100 kr i varje aktie och spola fram tiden 20 år. Tror ni vi hade slagit diverse index?

Julklappshetsen!

Mitt äldsta barn är 8 år medans mellersta är 3 år och yngsta är 1 år. Barnet på 8 år är inne i vad jag kallar den gyllene tiden för julklappar och jul. Julen är magisk och hon var nervös några dagar innan julafton på vad hon skulle få. 3 åringen förstår en del men är mest glad för att få julklappar och visade inga prov på nervositet eller någonting. 1 åringen öppna första paketet som var några bilar, sen brydde han sig inte mer om det.

Jag satte vad jag tyckte var en hög budget på 1.000 kr per barn och det resulterade i att barnen fick det dom ville ha mest (8-åringen önskade sig visserligen en Ponny) och glädjen var påtaglig i deras ansiktsuttryck.

Idag var jag tillbaka på jobb under mitt jullov och i lunchrummet under frukosten så kunde man ta på hetsen. Det var jackor, det var klänningar, det var julklappar i överflöd. Folk satt och skröt öppet att de hade totalt fått 60+ julklappar till sitt ena barn förra året och därför tog det lugnt i år, så det blev bara omkring 30 st!

Någon hade fått en klänning för 5,000 kr, någon hade fått Gynning bord eller va det var för några tusenlappar osv. Sedan hade de såklart gett julklappar i samma prisnivå. Vi pratar om folk som har ut omkring 18,000 i månaden och som inte direkt brukar handla mat veckan innan löning.

Man vill inte leka broder duktig eller något, men jag satt i min tysthet och skakade på huvudet över hetsen som finns. Att folk sitter och pratar summor helt öppet och försöker överträffa varandra. Istället för att säga att man fick en klänning så säger man att man fick en Michael Kors klänning värd 5,000. Jaha, vem bryr sig egentligen om summan och märket?

När jag fick frågan vad jag fick och köpte så sa jag helt enkelt som det var. Jag fick ingenting för folk vet att jag inte köper julklappar till vuxna människor så de köper ingenting till mig. Jag köper endast till barnen och de fick på ett ungefär vad de önskat sig. Sedan fick de även en del pengar insatta på sina sparkonton. Det är trots allt inte meningen att barnens rum ska likna en leksaksaffär. Sedan var inte jag intressant mer.